Madeleine Vall

Imorgon har vi Öppet Hus på gymet med extrainsatta Ultimate Cross-pass. Ta frugan, maken, polarn, syrran eller vem som helst du kan släpa med och kom och testa på! Vill du hellre köra för dig själv i gymet eller kanske bara tjuvkika och snylta en proteindrink, så är det också okej. Varmt välkommen är du oavsett, mellan 9.30-16.00!

Schema:

9.30 Information om passet
10.00 Ultimate Cross

11.30 Information om passet
12.00 Ultimate Cross

13.30 Information om passet
14.00 Ultimate Cross

Mer info om centret hittar du på www.ultimatetraining.se, ses imorgon!

Ingen jävla bild på mig idag inte. Jag kan fortfarande inte äta, eller jo, äta kan jag men inte behålla maten. Har gått ner 2,5 kg på tre dagar, mår konstant illa, svettas och fryser samtidigt. Min blåklocka har kört hela färgregistret nu och vandrar lite fram och tillbaka i ansiktet. Milt uttryckt; jag är och ser ut som ett vrak.

Tur då att jag kan glädja mig åt att Bodyshop har flyttat till ny butik på Köpmansgatan och har premiär idag. De 100 första kunderna idag, fredag och lördag bjuds på Bodybutter. Är man som mig just nu, seg och snurrig i kolan och inte hinner in till stan kl 10.00 kan man istället slå till på kanonerbjudandet: Showergel + Bodybutter för 200 kr! Också det gäller hela helgen. Sweet!

Förutom att jag är förbannad över att jag är fullständigt apatisk tack vare, ja vad det nu är för bacill som tagit över min kropp, så skäms jag lite. För igår fick jag nämligen en akuttid hos herr Doktor för att ta prover. Lite snicksnack först och sedan blev jag skickad till labbet. När jag står och väntar på min tur får jag av någon anledning panik (fatta hur många nålar och hur mycket blod det finns i det rummet) och sticker. Jag DRAR därifrån. Utan att säga till. Fatta hur pinsamt det kommer bli när jag måste gå tillbaka dit idag med skägget i brevlådan… För det måste jag ju. Annars kommer bacilluskerna som erövrat min kropp förvandla mig till en genomskinlig sparv. Och jag har fan inga planer på att bli en fågel. Jag är ju en buffel.

Buuuhhuuu! (eller hur fan en buffel nu låter)

Hela dagen igår gick åt till att resa. När vi kom till Köpenhamn missade vi tåget hem med en minut, sedan fel på bromsarna på nästa, därefter buss från Ängelholm till Halmstad efter att något annat gått knas. Slängde bara in väskorna innanför dörren när vi kom hem och stack direkt för att hämta Dekker the drawler på Stellas Hunddagis där han huserat den senaste veckan. Kan verkligen rekomendera pensionat/dagis. Känns bra att lämna hunden till kunnigt folk, man behöver inte känna att man står i tacksamhetsskuld till någon stackars släkting eller kompis och inte heller oroa sig för att hunden lärt sig massa nya olater, typ tigga, dra i koppel, äta människomat vid matbordet, ligga i sängen eller annat dumt. Istället hänger hundarna i gäng och får ordentligt med motion och stimulans.

Jag och Dekkan stack ut i skogen och rastade oss, jag handlade och fyllde upp kylskåpet (saknar redan ostbuffén), kollade posten och stupade sedan i säng. Idag vaknade jag lite lätt magsjuk och har velat kräkas hela dagen. Inte så härligt. Men har ändå mött upp mamma för lunch (broccolisoppa på Spis & Deli, svingod), fixat lite ärenden och nu är jag på gymet back in business. Sålänge jag har nära till en toalett eller papperskorg så funkar det finfint.

Hej svej från en illamående tjej!

.. bara jobbigt att vara fighter. Sista dagen här i Turkiet avslutades med gött poolhäng. Tidigt imorgon bär det av tillbaka till Svedala, vi ses då! Kram.

Jag eliminerade även det sista hotet – Belgien och knep guldet! Freakin´ fantastic! Jag hade en riktigt skön känsla innan matchen och hade vässat psyke från början. Något avvaktande i början av första ronden men släppte på det redan innan den var slut och hade kontrollen efter det. Hon körde samma register som förra året men med hårdare tekniker och tuffare psyke.

Nu sitter jag på hotellrummet, mörbultad och dödstrött. Har äckligt ont i nacke och rygg efter matchen mot Anna (Finland) igår, då hon ryckte och bände sönder mig i clinchen. Dessutom har jag min första ordentliga blåklocka efter en snurrarmbåge i dagens match. Dock inget som besvärar mig i jättemycket. Segerns sötma sopar mattan med smärtan. Men jag måste nog verkligen gå och lägga mig, 3 matcher på 4 dagar sliter inte bara på kroppen utan även på skallen. Det är tufft mentalt att hålla på och ladda och ladda. Och ladda.

Tack alla snälla fina människor för stöd! Både här i Turkiet och på hemmaplan.

Godnatt jag är en katt!

Igår tog jag nog min största skalp hittills. Anna Willberg var stark, smart och svår. Svår på ett sätt som är klurigt att förklara. Sedan att hon har en ryggtavla som hela Grönland gjorde ju inte henne mindre respektingivande heller.. MEN efter att hon vunnit de första två ronderna tog jag mig ett ordentligt snack med mig själv i rondvilan. Skulle jag låta henne fortsätta dominera och vinna matchen? Skulle inte tro det! Nu jävlar var det dags att lägga på ett kål! Så jag frustade och stångades (kommer inte ihåg så mycket därav denna något otydliga recension) och plockade hem dom sista ronderna och därav matchen. Så jävla SKÖNT! Speciellt eftersom jag haft stolpe ut alla de senaste jämna matcher jag gått.

Igår kom även Johanna, Lina och Jennifer in i turneringen. Johanna vann och går final idag, Lina förlorade och Jennifer vann och går final imorgon. Adde-Kladde glänste som vanligt och vann mot Ukraina och tog därmed hem hela EuropaCupen.

Min final går redan idag mot Belgien. Hon har slagit ut Tyskland och Kroatien på vägen till finalen. Jag mötte henne förra året i kvartsfinalen och vann men i år ser hon betydligt tuffare ut. Hon slåss. För kung och fosterland. Men jag har en vilja som räcker åt halva Asien så vill hon slåss, ja då jävlar ska hon få slåss.

Mina eventuella skador kan vi ju ta en annan gång. Det slog mig igår att det finns något som heter Google translate och att om man söker på mitt namn (vilket är det första man gör när man fått sin motståndare) kommer man direkt på min hemsida (www.madeleinevall.com) och min blogg. Mitt i en pågående turnering är det kanske just därför inte så smart att bjuda sina motståndare på denna information…

Nu sitter jag i lobbyn och väntar på fightcardet (matchordningen). Dagens första match (kön till läkarundersökning och invägning) är avklarad. Jag har käkat frulle, sovit två timmar, gjort mina meditationsövningar och packat väskan. Jag är redo! Håll tummarna för mig idag!

Ps. Bilden är från läkarundersökningen. Jag är på väg att göra ett upphopp. Väntar alltså inte på besök bakifrån. Ds.

Idag åkte vi tyvärr på ett gäng nitar i svenska landslaget. Angelica, Miriam, Johan, Pettersson och Fredrik förlorade sina matcher trots starka insatser. Adde däremot vann sin match och är kvar i turneringen. Imorgon går Johanna, Lina och Jennifer sina första matcher och jag går semifinal mot Anna Willberg från Finland. Anna som vanligtvis ligger en till två viktklasser över mig är stark, stabil och har mycket rutin och många medaljer från mästerskap. Hon kommer dessutom direkt från Australien där hon mötte Caley Reece (som jag mötte i somras om WMC-titeln) för bara några dagar sedan. Men vi har en plan och jag och Benny tränade senast i förmiddags på den. Annars har jag mest laddat batterierna idag och gått många promenader för att hålla vikten på plats och för att få benen tillbaka i matchskick. Plus att jag hittat till den turkiska yoghurten på buffén. Turk i burk!

… för att jag måste uttrycka mig på följande sätt: satanigatanfyfanihelvetet vad gött det var att vinna idag!! Och extra skönt är det när det är mot ett land som Ryssland. De första två ronderna var ganska jämna även om det kändes som om jag hade kontroll, dock var jag lite stel och bufflig men sedan släppte det och det kändes riktigt bra. Dessutom kände jag mig inte det minsta trött utan bara pigg och på hugget. Inga stora skador, bara småblödningar i smalbenen och ett litet jack på samma ställe. Skötte skadorna exemplariskt efter matchen och har även småjoggat nu ikväll för att hjälpa återhämtningen på traven.

Från Halmstadklanen gick även Adde, Fredrik och Johan, där samtliga vann sina matcher. Tyvärr förlorade resten av svenska landslaget sina matcher på poäng. Imorgon är det fightfri dag för min del, ska ladda batterierna och tagga för fredag då jag går semifinalen. Johan, Pettersson, Fredrik och Adde ska däremot upp igen med sina ömmande kroppar. When the going gets tough the tough gets going!

Bilden är från wai kruh:n (obligatorisk ”dans” innan match). Dessvärre var området närmast ringen avspärrat (bara domare och läkare fick passera) så inte en endaste vettig bild från matchen kom till. Jag får behålla dom i skallen istället.

Hörs imorn! Hoola bandoola jag hade behövt gå i dator-skola. För jag kan inte ens lägga in mer än en bild. Hoppas inte Benny gör mig skild. Då blir jag låg och han någon annans påg.

Miriam: Thaishorts och träningslinne. Jag: Svettdräkt, handduk och boxningslindor…

Dagen startade vid frukostbuffén, sedan en myspromenad tätt följt av poolhäng fram tills lunch. Därefter skeppades vi till arenan där det först var invigning och sedan match för 6 stycken fighters från det svenska landslaget. Danny, Angelica, Fredrik, Ricardo, Emma och Pettersson. Danny, Angelica, Fredrik och Pettersson vann sina matcher och är vidare i turneringen medans Ricardo och Emma tyvärr förlorade. Dom får gotta sig vid buffén istället.

Vi som ska gå match imorgon var tvungna att lämna arenan lite tidigare idag för att hinna hem och träna och fixa vikten. Vad jag vet hittills är det jag, Johan, Adde och Hamza som går imorgon. Men organisationen är som vanligt knas, så man vet aldrig. Lottningen skulle vara klar 21.00 igår, 01.30 kom Benny tillbaka (vansinnig) och då hade han fortfarande inte fått reda på vilka som skulle fightas vilken dag.

Nu sitter jag på rummet och vill att det ska bli imorgon. Ligger precis på vikten så ingen mer mat eller dryck idag. Däremot är toalettbesök alltid välkomna. Varje gram som lämnar kroppen uppskattas. Tänk att man kan bli så lycklig av att utföra dessa behov. Kiss och bajs är najs!

Denna dag kan sammanfattas med ett ord – väntan. Först medical check kl 12 där vi var först i kön (satt och väntade från kl 11 för att vara på den säkra sidan), sedan direkt till invägningen där dom visst missat att man behöver en våg. InVÄGning = VÅG, för mig är det ganska solklart. Men inte så mycket att göra åt saken (jag svor faktiskt inte en anda gång) mer än att VÄNTA. En och en halv timme senare vägde jag in på 59,7 kg och knallade tillsammans med dom andra till matsalen. Fick såklart svinont i magen och la mig och däckade vid poolen. Ska jag kolapsa kan jag likagärna bli brun på köpet.

Vi tränade i eftermiddags också med samma fokus som igår. Jag gillar vårt upplägg – vi äter mer och tränar mer. Istället för att svälta och sedan bli apatiskt och svag (been there done that). Vi har hämtat ut våra matchkläder där tjejerna får äran att i år bära en söt lite magtopp. Nu sitter de flesta på nålar och väntar in besked från lottningen. Benny (team manager) har suttit där i snart fyra timmar. Jag har hittills fått veta att vi är 9 st i min viktklass, vilket är rekordmånga. Länderna består av Ryssland, Vitryssland, Kroatien, Belgien, Turkiet, Finland, Polen och något till. Jag har blivit lottad mot Ryssland i första matchen men har inte fått reda på än om jag går den imorgon eller i övermorgon. Det är samma ryska som jag slog ut i semifinalen förra året vilket absolut inte innebär att jag kan slappna av och ta för givet att det blir samma utgång i år. Måste fortfarande vara kall, smart och fokuserad för att kunna ta över. Men jag mår bra, känner mig pigg, stark och sugen på att fightas. Det är en jävla bra början. Ska sätta mig och kolla på matchen från förra året nu direkt för att fräscha upp minnet. Pettersson har blivit lottad mot Österrike i första matchen och dom andra har vi inte fått besked om än.

Bilden är från kön till läkarundersökningen imorse. Nöjda över att vara först. Läkarundersökningen som för övrigt bestod av två jämnfotahopp. Sedan frågade läkaren om jag mådde bra. Eh, ja. Sedan fick jag en stämpel i matchboken och skickades vidare. Stabilt.